Funktionär Karlskrona Lyckå Ridklubb

Inför tävling

Före tävlingen finns det mycket som ska fixas och det är skönt för dem som ska jobba under tävlingsdagen om förberedelserna kan delas upp på flera personer.
Inför stora tävlingar har vi ibland arbetsdagar då anläggningen piffas upp, gräset klipps och röjs, vi städar lite extra både ute och inne, kanske målar staket och hinder.

Baka/laga funktionärsmat

Har du inte möjlighet att hjälpa till före/under/efter tävlingsdagen så kan du ändå bidra genom att baka till cafeterian. Det mesta har en strykande åtgång under tävlingen så det är väldigt bra om många kan bidra med bullar och kakor.
Laga mat till funktionärerna är också bra om någon kan göra hemma och komma till tävlingsplatsen på tävlingsdagen.

Banbyggnad

Dagen innan en hopptävling byggs banan till första klassen. Det du som funktionär gör är att bära ut de bommar, hinderstöd och infångare som banbyggaren vill använda. Banbyggaren talar om var de olika hindren ska vara och så ser funktionärerna till att ta fram och bygga upp hindren. Allt hindermaterial som ska användas under tävlingsdagen bärs ut på banan och ställs i ordning som hinder även om hindret inte ska vara med i första klassen.
Hindermaterial till framhoppningen nere på lilla ridbanan och små kryss i ridhuset ska också bäras ut; hinderstöd och bommar till ett räcke, en oxer. Särskilda hinderstöd finns till framhoppningen.

Avspärrningar, skyltar, tält, stolar och bord

För att undvika olyckor och minska olycksriskerna är det viktigt att hålla hästar och publik skilda åt. Vi sätter upp en avspärrning bakom den flyttbara läktaren. Det är även avspärrat för hästar mellan stora ridhuset och tävlingsbanan. Det framgår av anläggningsskissen hur avspärrningarna ska stå.
Parkeringen uppe vid nya stallet brukar också spärras av så den är tom på bilar tävlingsdagens morgon.

Vi sätter också upp skyltar nere vid cykelbanan, skyltar till anläggningen ute vid vägen så de tävlande vet hur de ska hitta till oss.
Dagen innan tävlingen ska tälten sättas upp utanför ridhuset. Bord och stolar plockas fram och torkas av. Stolar och bord förvaras under vintern under läktaren i stora ridhuset och i domartornet. Under tävlingssäsongen står stolarna utanför ridhuset och borden i domartornet.

Vi brukar ha blommor i krukor och amplar som placeras ut runt om på anläggningen och ibland på tävlingsbanan.

Soptunnor ska ställas ut nere på parkeringen vid mobila läktaren samt längs med ridhuset. Skottkärra och grep ska också finnas på parkeringen.
Mobila anslagstavlor sätts upp, en vid framridningen och en vid domartornet.

Uppstallning

På tävlingar som går under flera dagar så kallade meetings erbjuder vi ibland uppstallning. Ofta i ridskolestallet eftersom ridskolehästarna går ute. Ibland i mobila boxar nere i hagen. Till uppstallningen kan man behöva göra i ordning boxarna för tävlingshästarna. Sätta upp skyltar och lägga in spån eller torv.

Under tävling

På tävlingsdagen hittar man funktionärslistan på anslagstavlan i sekretariatet. Det finns en del saker som ska fixas innan tävlingarna börjar. Flaggorna ska hissas, de sista avspärrningarna ska upp. Fotoceller och reflexer till tidtagningen ska placeras ut.

Överdomare/Domare

På hopptävlingar finns en överdomare och en domare. Överdomaren är den som kontrollerar att TR följs på hela tävlingsområdet och att tävlingarna genomförs på ett bra och rättvist sätt. Den ska vara ett stöd och en hjälp för tävlingsledaren och arrangören. Överdomaren rör sig fritt runt på hela området, med särskilt fokus på framhoppningen, och har koll på att ryttarna, deras medhjälpare och funktionärer uppträder på ett korrekt sätt.

Överdomaren har koll på att häst och ryttare har den utrustning som föreskrivs i Tävlingsreglementet, det kan till exempel handla om att kolla längden på sporrarna eller se till att ryttare inte har betslat med ett otillåtet bett.

Överdomaren fyller efter varje tävling i en rapport, där bland annat det som varit bra eller dåligt påtalas för arrangören.

Domaren sitter i domartornets uppgift är att se till att tävlingsreglementet (TR) följs på hoppbanan. Oftast är det domaren som är speaker och pratar i högtalaren. Det är domarens om bestämmer hur ritten ska belastas med felpoäng. Domaren och Överdomaren brukar oftast växla arbetsuppgifter under dagen.

Tävlingsledare

På tävlingsdagen är det tävlingsledaren som har den övergripande kollen. Övriga funktionärer kan komma med frågor och be om hjälp i olika situationer hos tävlingsledaren. Som tävlingsledare kan det handla om allt från att fixa kaffe till parkeringsvakterna och se till att det finns funktionärer på alla positioner till att ta hand om överfulla soptunnor.

Banbyggare

Banbyggaren är den som bestämmer hur de olika banorna ska se ut och vilka hinder (bommar och infångare) som ska användas. Det är banbyggaren som ritar upp hur banan ska se ut, hur många språng som banan ska innehålla, hur lång den ska vara och hur lång maxtid som ryttarna har på sig att ta sig runt banan. Det gäller att banbyggaren anpassar sin bana utifrån den nivå som tävlingen har så att banorna inte blir för svåra eller för lätta för klassen.

Sekretariatet

Sekretariatet ligger i ridhuset vid cafeterian. De som arbetar där håller ordning på startlistor och resultat, tar emot ändringar och strykningar.
Där hämtar ryttarna också ut sina rosetter om de inte deltagit i prisutdelningen.

Det händer att ryttare vill starta en annan häst än den de anmält eller att de vill starta fler än de anmält sig med. Det kan också vara så att en anmäld häst ska ha en annan ryttare än den som är anmäld. Även byte av klass kan ske. Det kan med andra ord bli många ändringar innan klassen startar. Senast 30 minuter innan klassen startar ska startlistorna vara klara. Startlistorna anslås på baksidan av domartornet. Där sätts också banskisserna upp. Banskisserna ska även anslås på anslagstavlan nere mellan framhoppningen och banan.

Är det lagtävling är det bra om någon är ansvarig för att enbart sköta lagen, både vad gäller startlistor och resultat.

Sena strykningar och efteranmälningar ska så snabbt som möjligt meddelas till domartornet, framhoppningen och ringmastern så att rätt ryttare är på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Eftersom det stundtals händer mycket i sekretariatet och det kan vara många ryttare på kö är det bra om man som funktionär där är stresstålig, har god kännedom om tävlingsreglementet samt är insatt i dataprogrammet Equipe.
Sekretariatet betalar ut arvode till inhyrda funktionärer. Betalar ut premier till placerade ryttare. Tar emot och skickar överdomarrapporten, räknar ihop kassan efter en tävlingsdag och ser till att pengar samt kvitton och en redovisning över inkomster och utgifter lämnas till kassören.

Arbetsbördan är stundtals stor i sekretariatet. Därför ska man tänka på att inte uppehålla sig där när man inte har ärende dit.

För att sitta i sekretariatet behöver man ha stor kännedom om TR (Tävlingsreglementet).

Parkeringsvakter

De som står på parkeringen bör vara på plats 1,5 timme före första start. Parkeringsvakterna är de första funktionärerna som de tävlande träffar på när de kommer till oss. Som parkeringsvakt hälsar du deltagarna välkomna, ibland delar man ut ett informationsblad, ibland en kaffebiljett. Även publik ska hälsas välkommen och anvisas parkeringsplats. Bilar och transporter parkeras oftast nere i hagen på andra sidan cykelbanan. Medan lastbilar får stå uppe på parkeringen. Det kan dock ibland skilja från mellan tävlingarna hur parkeringsytorna används.

Det är viktigt att se till att ingen står i vägen. Att ev ambulans eller andra utryckningsfordon lätt kommer fram om det skulle behövas.

Veterinärbesiktning

Fr o m Lätt A för ponny och 120 för häst ska hästarna veterinärbesiktigas före första start. Veterinären brukar vilja ha hjälp av en funktionär med att bocka av hästarna som besiktigas i en lista.

Funktionär vid framhoppningen

Uppvärmningen för både hästar och ryttare kallas framhoppning. Hur framridning och framhoppning disponeras kan skilja mellan olika tävlingar. När vi har tävlingar för hästar är oftast framhoppningen ute på lilla ridbanan och framridningen inomhus i ridhusen. Då vi har ponnytävlingar delar vi ibland av lilla banan och har både framridning och framhoppning där.

Insläpp och utsläpp till och från framhoppningen

Den eller de som ansvarar för insläppet till framhoppningen håller reda på vilka ekipage som får vara på framhoppningen och att det inte är för många inne samtidigt. Hur många som får vara inne på framhoppningen bestämmer vi innan tävlingen. Det är viktigt att ekipagen släpps in enligt sin startordning.
För att veta vilka ekipage som ska starta i klassen behövs en startlista, den hämtas i sekretariatet. Hämta den så sent som möjligt så att ev. strykningar samt efteranmälningar kommer med.

Tävlingsreglementet säger att framhoppningen ska vara bemannad 30 minuter innan klassen startar. Det är viktigt att funktionärerna är på plats minst 30 minuter innan klassen startar så att de ekipage som ska starta först får god tid på sig att hoppa fram. Det kan hända att ryttare inte dyker upp på framhoppningen och det kan bero på en sen strykning som inte finns med på startlistan.
När du kommer till framhoppningen kan det hända att det redan är ekipage inne på banan. Ta reda på om de tillhör dem som ska starta bland de första. Om de inte tillhör de ryttarna så är det ok att de är kvar fram tills att de som har rätt att hoppa fram vill komma in på banan, då måste de gå ut och lämna plats för dem.

Som funktionär på framhoppningen är det bra om man håller koll på underlaget. Blir det stora gropar framför och bakom hinderna kan dessa behöva flyttas. Detta görs oftast i samband med att underlaget sladdas mellan klasserna. Om det är dåligt väder eller många starter i en klass kan det dock behöva göras mitt i klassen. Det är vanligtvis någon av de som jobbar på parkeringen som sladdar banorna. Innan man sladdar banan måste gödsel plockas upp. Framhoppningen består av ett litet lågt hinder, max 70 cm för häst och max 40 cm för ponny, samt ett räcke och en oxer på tävlingshöjd. På hästtävling har vi oftast det lilla hindret i ridhuset. Hindren ska alltid hoppas från rätt håll, dvs så att ryttaren har den vita flaggan till vänster och den röda till höger.
Enligt tävlingsreglementet gäller följande för höjning och sänkning av hinder under pågående klass;

Häst: Hinder på framhoppningsbanan får inte överstiga, i höjd och längd, 10 cm mer än höjden och längden på hindren i pågående tävlingsklass upp t.o.m. 1,40 hoppning. Om aktuell tävlingsklass är högre än 1,40 hoppning får hindren på framhoppningsbanan vara max 1,60 m höga och max 1,80 m långa. I avdelning B begränsas framhoppningshindren till klassens maxhöjd och maxlängd.
Ponny: I samtliga ponnyklasser begränsas framhoppningshindren till klassens maxhöjd och maxlängd.

Det är tillåtet att sänka hinder tillfälligt om övriga på framhoppningen godtar det. Detta ska ske under så kort tid som möjligt och hindret ska sedan återställas till ordinarie höjd och utseende.

Om du ser någon bära sig illa åt mot sin häst eller mot andra tävlande ska be överdomaren komma. Se till att du eller någon annan av funktionärerna på framhoppningen har överdomarens telefonnummer eller en walkie talkie.

Insläpp på tävlingsbanan

Som ringmaster är du den som har koll på att rätt ekipage befinner sig på banan och att nästa ekipage står beredd.

Ibland kan det vara så att man har två ekipage på banan, ett som hoppar och ett som väntar på sin tur, och så står det ett ekipage utanför banan som väntar på att få komma in. Domaren meddelar vilket som gäller.
För att ha koll på att det är rätt ekipage som ska vara på banan är det viktigt att du har en startlista med eventuella efteranmälningar och strykningar så att inga missförstånd uppstår.

De ekipage som står på tur kan vara kvar på framhoppningen. Det är bra att ha god framförhållning och ha koll på två-tre ekipage ner i startlistan så att de finns på plats när det är deras tur att hålla sig beredda eller gå in på banan. Oftast brukar det inte vara några problem då de flesta ryttarna är duktiga på att hålla sig väl framme.

Det är ringmastern som ropar in/fram nästa ekipage som står på tur och öppnar och släpper in ekipagen på banan. Om nästa ekipage får vara på banan redan när ett ekipage hoppar, så berätta för ryttaren var det är säkrast att röra sig för att inte komma i vägen. Detta kan banchef eller banbyggare berätta för dig.

Banpersonal

För att få vara funktionär inne på tävlingsbanan vid hopptävlingar måste du vara minst 15 år.

Funktionärer inne på banan har till största uppgift att plocka upp nedrivna bommar/hinder, samt kratta framför och bakom hindren så att det inte bildas stora gropar. Eftersom vi är rädda om våra banor plockar man upp gödsel om det behövs.

Alla funktionärer inne på banan hjälper till vid höjning och ombyggnad.
Det är viktigt att kunna banan, dvs ha koll på i vilken ordning hindren ska hoppas, och ha koll på var ekipagen befinner sig så att man inte råkar ut för en olycka. Släpp inte hästen med blicken! Banpersonalen har en reflexväst på sig för att synas ordentligt.

Om en ryttare faller av får den inte sitta upp igen utan måste leda sin häst av banan. Om en ryttare skadar sig, ska ryttaren ligga still och sjukvårdare ska tillkallas.

Om hästen springer i väg utan ryttaren hjälper du till att försöka fånga in hästen eller ser till att du ställer dig någonstans så att du inte råkar illa ut. Det kan vara farligt att försöka fånga in en häst som springer i full galopp och då är det bättre att överlåta det åt dem som tycker att det känns ok och sätta sig själv i säkerhet.

Du får hjälpa en ryttare om tyglarna går sönder, sadelgjorden lossnar eller en benlinda går upp, så att situationen inte blir farlig. Du får också ge ryttaren sina glasögon om de åker av. Däremot får du inte räcka upp ett tappat spö till ryttaren. Det kallas otillåten hjälp och innebär att ekipaget blir uteslutet.

Utsläpp från banan

Du står vid den nedre delen av ridbanan mot lilla ridhuset och släpper ut det ekipage som har hoppat klart.

Du ska också ha koll på ekipaget på banan. Det händer att ryttaren vill avbryta sin ritt i förtid, och ska då släppas ut.

Domartornet

I domartornet sitter flera personer med olika uppgifter och som funktionär kan du ha några olika arbetsuppgifter.

Domare/Speaker

Hos oss är samma person både domare och speaker. Det är domarens uppgift att se till att tävlingsreglementet (TR) följs på hoppbanan.

Det är domaren som talar om vilket ekipage som befinner sig på banan, vad ryttaren och hästen heter samt vilken klubb de tävlar för. Domaren talar om vilket ekipage som ska hålla sig beredd och berättar hur det gick för föregående ekipage, vilken tid de hade och om de fick några fel. Det är även domaren som ger ekipaget deras startsignal som ges via en ringsignal.

Tidtagare

Som tidtagare gäller det att du är uppmärksam och skärpt.
Vi har alltid minst två manuella tidtagarur, en för grundomgång/fas 1 och en för omhoppning/fas 2.

Man ska ha lärt sig banan innan klassen börjar, Veta hur man stoppar och sätter igång klockan igen om ryttaren får väntasignal. Tiderna registreras på ett papper och används bara om den elektroniska tidtagningen inte fungerar.

Dator

Datorn i domartornet kräver lite utbildning men är lätt att lära sig. Det är bra att sitta bredvid datorn som manuell tidtagare i början för att se hur man gör. I datorn som är uppkopplad online registreras hinderfel och elektronisk tid.

Föra hinderprotokoll

En person är sekreterare och fyller i hinderprotokoll för hand. Det är listor med plats att notera vad som hänt vid varje hinder. Även tiderna ska registreras.

Första gången du sitter i domartornet kommer någon som är van att hjälpa dig tillrätta i domartornet och lära dig dina arbetsuppgifter.
För att sitta vid datorn eller att föra manuellt protokoll är det bör man ha kännedom om TR i hoppning. Att sitta som manuell tidtagare kräver inga förkunskaper.

Preparering banor

Det kan bli ganska mycket spår och gropar ute på banan och framridningen efter en klass och då behöver banan jämnas till innan nästa klass startar.
För att sladda banan finns det en fyrhjuling med harv. Är det riktigt varmt och soligt kan det också handla om att vattna banan så att det inte dammar så mycket. Banbyggaren är den som bestämmer hur ofta och hur banorna ska sladdas och vattnas

För att få köra fyrhjulingen krävs att du är minst 18 år och har körkort.

Sjukvårdspersonal

Det kan inträffa olyckor på tävlingar och därför måste föreningen alltid ha en sjukvårdsutbildad på plats på alla tävlingar. Det inträffar ofta att ryttare ramlar av och då kan de behöva kollas upp av någon sjukvårdsutbildad. Vid allvarliga olyckor tvekar vi inte innan ambulans tillkallas. Det finns inga krav på att den sjukvårdsansvarige ska vara legitimerad sjuksköterska eller läkare, utan det viktiga är att sjukvårdaren kan ge första hjälpen, bedöma situationen och hålla huvudet kallt i svåra situationer. Hos oss är våra sjukvårdare lägst leg sjuksköterska.

Cafeterian

I cafeterian finns det hembakat fikabröd, mackor med olika pålägg, korv och bröd, enklare luncher, drycker, frukt och lite godis.

På morgonen plockar man fram varor, brer smörgåsar, kokar kaffe etc. Det kan bli väldigt stressigt ibland, särskilt vid ombyggnad av bana då många passar på att äta lunch. Ute håller man ordning på borden och kollar sopor. Fika till parkeringen och domartornet brukar också fixas av cafeterians personal.
Framåt lunch startas ofta grillen med hamburgare och korv.

Efter tävling

Efter att ha jobbat som funktionär under tävlingen en hel dag är det skönt att få packa ihop och åka hem. Men det finns fortfarande en hel del sysslor som måste fixas innan tävlingen kan ses som avslutad.

Hinder

Allt hindermaterial på tävlingsbanan och framhoppningen ska bäras tillbaka till sina platser i efter tävlingen.

Avspärrningar

Repen ska rullas ihop. Hinderstöd och rep ställs tillbaka där allt annat hindermaterial förvaras. Tälten ska rivas. Bord och stolar plockas ihop. Soptunnor töms och ställs tillbaka i domartornet. Avspärrningarna på mellan banorna rivs, alla skyltar ska plockas in och flaggorna tas ned. Anslagstavlorna tas ner. Parkeringen kollas – ofta ligger skräp kvar.